Om tolerans

It is, indeed, manifestly not the case that there is any law of progress in ethical, cultural, and social history.

 

– CS Lewis

 

I samtida debatt finns det starka ideologiska motiv att tolka toleransbegreppet genom att ställa olika kollektiv mot varandra exempelvis minoriteter mot majoriteter. Detta politiskt korrekta toleransbegreppet tenderar snarare att öka spänningen mellan olika grupper och bortser även från att varje grupp består av individer med olika perspektiv på sig själva och sin omgivning. Det politiskt korrekta toleransbegreppet åberopar historisk skuld för att motivera social ingenjörskonst i nuet för att kompensera minoriteter och ojämlika relationer.

 

Det har även funnits starka ideologiska motiv att tolka toleransbegreppet på olika sätt, vilket är själva ämnet för denna bok. I modern filosofi och politisk debatt florerar nämligen åsikter om tolerans som riskerar att undergräva begreppets historiska betydelse för det fria och öppna samhället där människor med djupt olika åsikter, värderingar, trosuppfattningar och livsstilar kan leva på samma region och respektera varandras olikheter utan att samtidigt behöva anamma ett relativistiskt synsätt. Här kommer jag att argumentera för tesen att det allvarligaste hotet mot tolerans idag kommer från några av de tongivande diskurser som dominerar våra egna medier och politik.

 

En populär politisk filosof som bidragit till diskussionen om toleransbegreppet är John Rawls som framförallt är känd för A Theory of Justice. I uppföljaren: Political Liberalism, som delvis är en omprövning av Theory, ställer Rawls frågan:

 

How is it possible that deeply opposed though reasonably comprehensive doctrines may live together and all affirm the political conception of a constitutional regime?

 

Jag skulle påstå att Rawls misslyckas att utveckla en konsistent och moraliskt godtagbar teori om tolerans eftersom hans politiska alternativ inte är tillräckligt neutrala till olika åskådningar i det moderna samhället. Ett tydligt exempel är att han i Political Liberalism endast vill att så kallade ”resonabla” teorier ingår i det överlappande samförståndet, vilket skulle innebära att outvecklade teorier och ideologier inte får utrymme. En annan modern filosof som arbetat med toleransbegreppets förutsättningar är kommunitarianen Michael Walzer. I artikeln The Politics of Difference: Statehood and toleration in a multicultural world, beskriver Walzer fyra olika generaliserade förhållningssätt till kollektiva minoriteter: resignation, indifference, curiosity and enthusiasm. Variationer på dessa fyra förhållningssätt återkommer ofta i diskussioner om toleransens förutsättningar.

 

En metodologisk kritik av Walzers kategorisering av toleranstyper är att den inte ger plats för de perspektiv som menar att det är individer som, oberoende av om de tillhör så kallade minoriteter eller majoriteter, bidrar till samhället och kulturen och där vissa av dem inte gör det. Ett individualistiskt perspektiv skulle kunna erkänna att det inom varje minoritet och olika slags majoriteter finns individer som är bra tillgångar för kulturen och ekonomin, medan andra inte är det. Det finns nämligen olika slags minoriteter och majoriteter. För vissa ”minoriteter” bland muslimerna är alla kristna ungefär som romersk-katolska korsfarare under medeltiden, medan andra muslimer har en mer nyanserad syn på de många olika grupper som idag utgör kristenheten. Den minsta minoriteten är sedan inte ett kollektiv utan den enskilde individen med sin egen unika livshistoria.

 

En mer intressant definition på tolerans hittar vi däremot i den libertarianska idétraditionen med författare som John Locke, Frédèric Bastiat, Eugen von Böhm-Bawerk, Ludwig von Mises, Murray Rothbard, Friedrich Hayek, Hans Herman Hoppe, Ron Paul och Robert Nozick. En annan stor filosof i denna tradition är Immanuel Kant som har haft en betydande roll för Nozicks försvar av individen som ett ändamål i sig själv. Vi kan dessutom se att alla kyrkofäder utan undantag i Östkyrkan (det vill säga kyrkorna i Mellanöstern, Grekland och Ryssland) och en överväldigande majoritet av kyrkofäderna i Västkyrkan (kyrkofäder till den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna) försvarade en tolkning av individens frihet som senare kom att ligga som grund för den klassiska naturrätten som utvecklades av Hugo Grotius och Salamancaskolan. Enligt den libertarianska utvecklingen av denna idétradition har människan fullständig äganderätt över sig själv och sin rättvist förvärvade egendom.

 

Ett förslag på en frihetlig tolkning av toleransbegreppet utgår från icke-våldsprincipen som leder till att varje individ oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, religion, ideologi, livställning, funktionshinder etc. får tillhöra, säga, författa, göra och organisera vad som helst och med vem som helst om och endast om han eller hon inte därigenom kränker någon annan persons motsvarande rättigheter. Därutöver gäller även tolerans av naturliga skäl juridiska personer som företag och andra associationer. Den som anammar detta synsätt måste således inse att det inte finns någon annan form av diskriminering enligt denna tolkning än den som kränker ovanstående rättigheter då exempelvis en individ eller ett samfund tvingas till något på grund av att de av staten eller andra våldsbejakande institutioner tänker eller lär fel. Ett toleransbegrepp som är neutralt till innehållet av idéer, trosföreställningar och individer är att föredra framför ett toleransbegrepp som ställer olika kollektiv mot varandra, som förklarar att vissa kollektiv är bärare av en större historisk skuld än andra eller som vill använda tvångsåtgärder mot vissa kollektiv men inte mot andra.

 

Jag använder en logisk tolkning av begreppet neutral vilket innebär att en teori (T) är neutral till ett påstående (P) om och endast om T kan vara sann utan att P samtidigt måste vara sant. Om till exempel T är att ”alla religioner borde tolereras i ett samhälle” och P är ett påstående att ”en viss religion R är sann” så är T neutral till P, enligt denna tolkning, om och endast om T kan vara sant utan att P måste vara sant samtidigt. I detta fall är T neutral till P eftersom en religion inte behöver vara sann för att en teori om att alla religioner bör tolereras skall vara sann. Man kan även anse att en viss religion är sann, samtidigt som man anser att alla religioner borde tolereras. Och man kan anse att ingen religion är sann och samtidigt tolerera alla religioner.

 

En gång fick jag frågan om hur jag skulle beskriva min politiska filosofi. Mitt svar var att jag hämtade den politiska grunden från icke-våldsprincipen, försvarade en radikal form av decentralism, var för konservativa värderingar och såg positivt på autentiska mänskliga gemenskaper, däribland de religioner som försvarar icke-aggression som grundläggande princip.  Jag anser att alla kulturer och individer har rätt till frihet och önskar se ett sammanhang där individen och den lilla gemenskapen har rätt att själv bestämma och ha makten över sin framtid förutsatt att de i gengäld inte tvingar någon annan.

 

Vad jag däremot måste exkludera från tolerans är allt beteende som genom hot, våld och bedrägeri hindrar människans frihet. Detta inkluderar därför också vissa åskådningar som aktivt förkunnar våld, tvång och slaveri för vissa delar av befolkningen. Jag anser att toleransen inte skall gälla dessa åskådningar och att det inte finns någon moralisk skyldighet att värna individer med sådana föreställningar och åsikter. Jag anser tvärtom att de aktivt bör exkluderas från samhället. Exempel på grupper som aktivt måste exkluderas är islamister oberoende av om de är reformister (Muslimska Brödraskapet) eller revolutionärer, men också vissa politiska sekter på vänster- och högerkanten.
Varje enskild individ har till sist rätt att upprätthålla toleransbegreppet med våld och att fysiskt avlägsna grannar med en åskådning som skulle innebära våld och tvång om den skulle realiseras.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s