Skandinaviska Ortodoxt kristna helgon

Under senare år har de svenska vikingarnas kontakter med Miklagård (Konstantinopel) och ortodox kristendom uppmärksammats av svenska historiker. Bland annat har Helgonet Anna av Novgorod, född Ingegerd och Olof Skötkonungs dotter, uppmärksammats. Färre känner till att Rysslands två första helgonmartyrer enligt Nestorskrönikan var svenska vikingar vid namn Teodor och Johannes som hade blivit döpta i Miklagård och anammat den ortodoxa tron. Svenska runstenar nämner därtill Grekland som ett populärt resmål. I Sigtuna Museum finns en liten bysantinsk skatt som vikingarna fört med sig hem. Sigtuna är Sveriges äldsta stad.

Nedan följer en uppdaterad lista på svensk-ortodoxa helgon utförd av Fader Anders Åkerström.

u792mitten

ULUNDA VAD. RUNSTEN REST EFTER EN DÖPT VIKING SOM FOR I ÖSTERLED OCH MOTTOG TRON I KONSTANTINOPEL

Skandinaviska helgon

Tidsmässig avgränsning
År 1080 framstår som en avgörande gräns i Sveriges dokumentariska historia. Påven Gregorius VII kontaktade nordiska makthavare för att utveckla sina universalkyrkliga preferenser. I brevet bad Påven att ”Svearnas ärofulle konung” skulle sända en biskop eller annan väl skickad präst till Rom för att denne skulle få orientering om de apostoliska riktlinjerna för den fortsatta kyrkoutvecklingen i Sverige. Påven försöker alltså utmanövrera Hamburg-Bremen stiftets anspråk på styre av de nordiska länderna. Med detta brev sätter Påven punkt Hamburg-Bremen missionens direkta överordning över kyrkolivet norr om Europa.

 

Utifrån detta årtal kan det därmed anses rimligt att de Skandinaviska länder efter 1080 i huvudsak kan anses tillhöra den Romersk-katolska kyrkovärlden och att vi inte bör lista personer som man under tidig svensk medeltid ansåg som heliga såsom helgon erkända av den Ortodoxa kyrkan. Samtidigt så får man vara försiktig med att ange exakta årtal. En person som levt större delen av sitt liv före 1080, men dog efter detta årtal bör vara med (Helige David). Dessutom så kan vi inte vara så säkra på exakta årtal (som fallen med Helige Botvid).

248e9e_709e9d6a1ba048edb1983c3b3063111d.jpg_srz_563_760_75_22_0.50_1.20_0

HELIGE SIGFRID

1a) Helgon med svensk anknytning i den ortodoxa helgonlängden
• Helige Ansgar, död 3 februari 865. Apostel för Sverige och Danmark. Reliker i Petersdomen i Bremen och den romersk-katolska domkyrkan i Köpenhamn.
• Helige Sigfrid (med Unaman, Sunaman och Vinaman), Sveriges skyddspatron. Död i Växjö cirka 1050.
• Heliga Anna (Ingegärd), död 1050, Olof Skötkonungs dotter. Blev nunna under namnet Anna när hennes make avlidit storfurste Jaroslav av Novgorod.
• Helige Magnus, konung av Sverige. Efter en stor storm på sjön Ladoga år 1371, räddade munkarna på Valamo en man som klamrat sig fast vid en vrakdel från sitt skepp från att drunkna. Detta var den svenske konungen Magnus (II) Eriksson, som på hemväg från ett misslyckat angrepp mot Stora Novgorod hade hamnat som skeppsbruten nära Valamo stränder. Hans följeslagare hade gått under, men han själv hade räddats genom Guds den Allsmäktiges försyn. På hl:a Sergei och Hermans förböner fördes han på vågorna till Valamo kloster. När klostret förstod Guds speciella omsorg i konungens olycka tog de emot den bekrönte gästen som stor glädje. Då konung Magnus erfor det jordiska livets fåfänglighet och i djup tacksamhet mot Gud och Hans heliga för sin räddning, lyssnade han glädjefullt till munkarnas utläggningar om den ortodoxa tron och kyrkan. Bugande inför Guds försyn, bytte han monarkens sammetsklädnad mot en enkel munkdräkt, anslöt sig till den ortodoxa kyrkan och erhöll den heliga skemamunksvigningen, med det nya namnet Grigorj. Tre dagar efter vigningen kallades han av Gud till den eviga vilan.
• Helige Ulfrid (Wulfrid, Wolfred). Död 18 jan 1028, martyr från England. Omtalas i kap 62 i Adam av Bremen.

1b) Svenska helgon i folklig tradition

Anna_of_Novgorod2

HELIGA ANNA, FÖDD INGEGERD OCH OLOF SKÖTKONUNGS DOTTER. SENARE NUNNA OCH GRUNDARE AV ETT ORTODOXT KLOSTER

• Helige David av Munktorp, cluniacensmunk. På Helige Sigfrids inrådan tog han Västmanland som arbetsplats. Född i England. Dog vid hög ålder (25 juni 1082?). Begav sig till Sverige då han hört om Unaman, Sunaman och Vinaman. I Munktorps kyrka förvarades länge hans reliker. Delar flyttades till Västerås domkyrka 1463. Han grundade Sveriges första kloster, men dock ej av bestående karaktär. Kanske kom munken Erik därifrån? (se nedan)
• Helige Nithard och de med honom, död cirka 845 martyr, präst under Ansgar.
• Helige biskopen Unni, Västergötlands apostel, martyr, död 936, tillskrivs ärkebiskopstitel (med orätt?)
• Helige Adalvard av Skara, död cirka 1070, undergörare. Skara domkyrkas grundare, Västergötland och Värmlands apostel.
• Helige Bertil (Bartholomeus), martyr
• Helige Eskil, martyr, död cirka 1000-talets första hälft (1070?), samtida med Helige Sigfrid. Dödsplats Strängnäs. Begravd i Eskilstuna.
• Helige Biskop Stenfinn, Hälsinglands apostel, martyr 1060 (?).
• Heliga Signhild, Ålands apostel, första hälften av 1000-talet.
• Erik (Ericus eller Hericus), martyr, död före 1075 (?). Han utgör den första historiskt belagda inhemska helgonkulten. Jämte Olaf och Hallvard är Erik den ende som Adam av Bremen tillskriver postuma mirakel (kap54). Förutom hos Adam av Bremen nämner Botvidslegenden denne Erik. Han skall ha varit munk (från Helige Davids kloster?) och dödades på ett ting vid Flottsund och hans kropp fördes till Tälje där han begravdes. Adam av Bremen kallar honom för ”pellegrinus”, vilket kan betyda pilgrim eller utlänning. Kan han ha kommit från utlandet som missionär, men Erik är ju ett nordiskt namn.

1c) Helgon verksamma i Norden men avlidna i hemland

• Helige Rimbert, undergörare, Ansgars levnadstecknare.
• Ärkebiskop Unni av Bremen. Jämför gravkorset i Sunds kyrka på Åland. Relikvarium med hans huvud finns i Bremen.

Ansgar

HELIGE ANSGAR

1d) Efter schismen
• Botvid, död 1080 eller 1120, martyr. Döpt i England. Hans reliker fördes till Botkyrka bara några år efter hans död 1129, därutav att han kanske avled cirka 1120. Han blev enligt legenden kristnad på en handelsfärd till England, dödad av en vendisk slav, som han friköpt. Både han och Helige Eskil, Södermanlands andra helgon, finns avbildade i många kyrkor i Mälardalen. Helige Botvid och Helige Eskil sändes ut tillsammans med David av Munktorp av Helige Sigfrid i Småland för att kristna mälarlandskapen. Helige Botvid framställs med två attribut, fisk och yxa. Fisken påminner om ett mirakulöst fiskafänge som fyllde två båtar fast platsen var ogynnsam. Yxan är hans dödsredskap. Botvid ledsagade en friköpt träl till kusten och blev dräpt av denne när han sov på Rågö utanför Nyköping

 

2a) Helgon av skandinaviskt intresse i den ortodoxa helgonlängden.

• Helige Olaf (Olaf Haraldsson, Norges evige konung), död 29 juli 1030. Jämför Gutasagan, se Sveriges kristnande s. 228. Kyrkor dedicerade till honom i Konstantinopel, Novgorod, London och Tallin (se sid 486). Reliker finns i den Romersk-katolska domkyrkan i Oslo. Silverskrinet från Nidarosdomen i Trondheim fördes 1540 till Danmark och smältes ned. Kyrkan fick förfalla och var en ruin. Först 1869 började man renovera den.
• De heliga väringmartyrerna Teodor (Feodor, vikingen) och hans son Johannes. Dessa dödades av hedningar i Kiev år 983, firas den 12 juli och är i högsta grad upplänningarnas egna ortodoxa helgon. Väringarna förknippas ju med det folk i Roslagen vars namn ligger bakom dels finnarnas och esternas ord för Sverige (Ruotsi, Rootsi), dels beteckningen på det stora land i öst vars samhälle dessa skandinaviska resanden bidrog till att bygga upp – Rus’, Ryssland.
• Helige Tryfon, skoltsamernas kristnare, grundare av klostret i Petchenga (Petsamo)
• Helige Ionas av Kola, Tyfons lärjunge, och med honom 50 munkar och 65 lekmän.

 

2b) Andra skandinaviska helgon i folklig tradition

 

• Helige Hallvard, död 1042/43 (se Sveriges kristnande s. 256, Adam av Bremen kap 54), reliker fanns i katedralen i Oslo som förstördes vid reformationen.
• Heliga Sunniva, första hälften av 1000-talet, irisk kungadotter och klostergrundare.

 

2c) Efter schismen
• Knut den Helige, död 1086, martyr (Danmark).

 

3) Berömda reliker och heliga föremål i Sverige
• Törekronan i Skara domkyrka.
• Kristi kors
• Helige Georgeos reliker
• Den Stockholmska Gudsmodersikonen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s